Lagfart – så blir du officiell ägare till ditt hus

Du har skrivit kontrakt, betalat och fått nycklarna. Men är du verkligen ägare ännu? Inte fullt ut – inte förrän du har sökt lagfart. Här förklarar vi vad lagfart är, varför det krävs, vad det kostar och vad som händer om du missar det.

Vad är lagfart?

Lagfart är den officiella registreringen av dig som ägare till en fastighet i Lantmäteriets fastighetsregister. Det är statens sätt att dokumentera vem som äger vad – ett register som är offentligt och som banker, myndigheter och andra köpare kan slå upp.

Att ha lagfart innebär att du är den registrerade ägaren. Det är inte samma sak som att äga fastigheten juridiskt – det ägarskapet sker redan när köpekontraktet undertecknas – men utan lagfart saknar du det officiella beviset på ditt ägande. Det kan få praktiska konsekvenser vid belåning, försäkring och framtida försäljning.

Lagfart är dessutom ett lagkrav. Enligt jordabalken är du skyldig att ansöka om lagfart inom tre månader efter att du förvärvat fastigheten. Det gäller oavsett om du köpt, ärvt, fått fastigheten i gåva eller på annat sätt tagit över ägandet.

Varför behövs lagfart?

Utöver att det är ett lagkrav fyller lagfarten flera viktiga praktiska funktioner:

• •Bolån: Banker kräver i praktiken alltid att du har lagfart – eller att ansökan är inlämnad – innan de beviljar ett bolån med fastigheten som säkerhet.
• •Försäkring: Vissa försäkringsbolag kräver lagfart för att teckna en fullständig villaförsäkring.
• •Försäljning: När du en dag ska sälja fastigheten måste du kunna visa upp lagfart. Utan den kan affären inte genomföras på normalt sätt.
• •Rättsskydd: Lagfarten skyddar dig mot att någon annan skulle hävda äganderätt till fastigheten. Den som är registrerad ägare har ett starkt rättsligt skydd.

Vad kostar lagfart?

Lagfart kostar pengar – och det är en av de poster som många husköpare underskattar eller glömmer räkna med helt. Kostnaden består av två delar:

Som du ser är lagfarten en av de tyngre engångskostnaderna vid ett husköp – och en som inte förhandlas bort. Den är densamma oavsett vilken mäklare du använder eller hur du finansierar köpet.

Taxeringsvärde eller köpeskilling – vilket gäller?

Stämpelskatten beräknas på det högsta av köpeskillingen och fastighetens taxeringsvärde. I de allra flesta fall är köpeskillingen högre – marknaden är sällan under taxeringsvärdet. Men det är bra att känna till regeln, särskilt vid köp mellan närstående där priset ibland sätts lägre av praktiska skäl.

Taxeringsvärdet hittar du på Skatteverkets webbplats eller i fastighetens objektsbeskrivning.

Hur ansöker man om lagfart?

Ansökan om lagfart görs hos Lantmäteriet och ska lämnas in inom tre månader från tillträdesdagen. I praktiken hanterar din bank eller mäklare ofta det praktiska – men det är du som köpare som är ansvarig för att det faktiskt görs.

Så här går det till:

• 1.Du fyller i en ansökningsblankett hos Lantmäteriet – detta kan göras digitalt via deras e-tjänst eller på papper.
• 2.Du bifogar köpebrevet – det dokument som upprättades på tillträdesdagen och som bekräftar att betalning skett och ägandet övergått.
• 3.Lantmäteriet granskar ansökan och registrerar dig som ägare i fastighetsregistret.
• 4.Du får ett lagfartsbevis som bekräftelse – detta är ditt officiella bevis på äganderätten.

Handläggningstiden varierar men brukar ligga på några veckor. Under perioder med hög belastning kan det ta längre tid.

Vad är köpebrevet – och varför behövs det?

Köpebrevet är inte samma sak som köpekontraktet. Köpekontraktet skrivs under när affären ingås – det är det bindande avtalet. Köpebrevet upprättas på tillträdesdagen och bekräftar att köpeskillingen faktiskt betalats och att ägandet formellt övergår.

Det är köpebrevet – inte köpekontraktet – som bifogas lagfartsansökan. Se till att du får ditt exemplar på tillträdesdagen och förvarar det säkert.

Vad händer om man inte söker lagfart i tid?

Missar du tremånadersfristen kan Lantmäteriet ta ut en förseningsavgift. Avgiften börjar på 500 kronor och kan stiga om ansökan dröjer ytterligare. Det är alltså ekonomiskt klokt att inte vänta i onödan.

Utöver avgiften riskerar du praktiska problem – din bank kan exempelvis inte färdigställa pantbrevshanteringen förrän lagfarten är registrerad, vilket i sin tur kan försenadina låneutbetalningar.

Lagfart vid arv och gåva

Lagfartsplikten gäller inte bara vid köp – även den som ärver eller får en fastighet i gåva måste söka lagfart. Stämpelskatten beräknas då på taxeringsvärdet, och i vissa fall – som vid gåva mellan makar eller vid arv – kan stämpelskatt utgå med lägre belopp eller inte alls. Reglerna här är mer komplexa och det är klokt att rådfråga en jurist eller Lantmäteriet direkt vid sådana förvärv.

Lagfart och fastighetsskatt

När lagfarten är registrerad hos Lantmäteriet skickas uppgifterna automatiskt vidare till Skatteverket. Det innebär att du från och med det inkomstår du fick lagfart börjar debiteras kommunal fastighetsavgift. Du behöver inte göra något aktivt – det sker automatiskt.

Det är därför bra att känna till att fastighetsavgiften kan dyka upp i din deklaration redan året efter köpet, ibland som en överraskning för den som inte räknat med det.