Arkiv 31 december, 2020

Städa smart – tips och goda råd

Städa smart – tips och goda råd

Det är skillnad på att städa och på att städa smart och det kan dessutom innebära olika saker. Att städa smart kan vara att göra hela processen mer effektiv och enkel men också smart på det sättet att man använder andra produkter än dom rengöringsmedel som finns att köpa. Låter det intressant? Då kan du läsa mer här!

Städa smart med checklista

Ett av dom bästa tipsen för den som vill städa smart och effektivt är att göra en checklista, alternativt ett städschema att följa, till exempel vecka för vecka. Att veta vilka uppgifter som behöver genomföras och att sedan få sätta en bock bakom dessa är ett enkelt men bra knep för att hålla städningen i rullning. Dessutom håller man koll på när saker och ting blev gjorda senast, vilket gör det enkelt att veta när det börjar bli dags igen.

Vid storstädning är en checklista ett bra alternativ för att städa smart, där man kan skriva upp allt som ska göras i tur och ordning. Att till exempel börja med att dammsuga för att sedan dammtorka kommer ge onödigt extraarbete så tänk på att skriva upp momenten i en bra ordning och arbeta dig sedan igenom listan, punkt för punkt.

Städa smart – giftfritt, miljövänligt och billigt

Att städa smart handlar inte bara om att vara effektiv, utan också att välja alternativa rengöringsmedel och andra städprodukter där det är möjligt. Visste du till exempel att flera saker du troligen har hemma i skafferiet går bra att använda vid städning?

Bland annat följande kan du ha stor nytta av när du gnolar och fejar i hemmet:

  • Ättika
  • Bikarbonat
  • Citron

Ättikan kan bland annat användas till fönsterputsning och rengöring av handfat, duschkabin och diskho. Det ger en otroligt fin glans och man slipper flammor – inte bara på fönstren utan också på kakel och liknande!

Bikarbonat är också en räddare i nöden för den som vill städa smart – det fungerar bland annat om man behöver få bort svåra fläckar från textilier, till exempel soffor eller bilsäten. Fungerar även som blekmedel för vita textilier – häll bara några matskedar direkt i tvättmedelsfacket så kommer dassiga lakan och annat bli riktigt vita igen!

Genom att blanda pulvret med lite vatten så det blidas en pasta kan man också enkelt få bort gamla kalkrester!

Bergvärme – så fungerar det

Långt nere i marken lagras solvärme, alltså värme som kommer direkt från solen. För att kunna använda bergvärme behöver man komma ner till källan, vilket man gör genom att borra ett djup hål rakt ner i berget, cirka 100 – 200 meter. Väl nere sänker man ner en särskild cirkulerande vätska som vilken den kommer i kontakt med bergvärme värms upp. När vätskan blivit uppvärmd pumpas den återigen upp till ytan igen och in i huset. Genom en särskild kompressorteknik utvinns bergvärmen. Proceduren återupprepas igen då vätskan återigen åker ner i bergvärmen för att bli uppvärmd på nytt.

Bergvärme fördelaktigt i Sverige

Bergvärme har länge varit populärt i Sverige och det finns en anledning till det. Berggrunden i Sverige består nämligen till stor del av urberg, vilket är en bergart äldre än 542 miljoner år. Det handlar främst om bergarter som granit, gnejser och grönsten. Urberg är otroligt bra när man vill gräva efter bergvärme, därav anledningen till varför så många i Sverige använder sig av just den här energikällan. Därtill finns det såklart många andra fördelar med bergvärme, som exempelvis:

  • Man kan göra upp till 80 % i energibesparingar genom att byta till bergvärme.
  • Bergvärme tar inte särskilt stort utrymme på tomten.
  • Bergvärme är ett miljövänligt alternativ då energin är förnyelsebar.

Något många funderar över är om det är värt att investera i bergvärme. Man ska inte sticka under stolen med att alternativet är ett av de mest kostsamma. En installation kan kosta upp mot 250 000 kronor, beroende på värmebehovet som hushållet har och hur berggrunden och jorddjupet ser ut. Men faktum är att i stort sett alla som investerar i bergvärme med åren kommer att spara in hela summan de investerat. Jämför man med direktverkande el kommer man enkelt kunna göra besparingar på upp till 80 %. Generellt brukar man säga att en investering av bergvärme har betalat tillbaka inom tio år, därefter kan du börja göra stora energibesparingar.

Så hur länge håller en bra värmepump?

Satsar du på en kvalitativ och modern bergvärmepump har den en livslängd på cirka 20 till 30 år. Därtill har kollektorslangen som förs ner i borrhålet en livslängd på närmare 50 år. Med andra ord får man i stort sett alltid tillbaka sin investering och mer därtill.